Påskens historia

Vi kristna i västerlandet firar påsken till åminnelse av Jesus uppståndelse från det döda efter dödsdomen och korsfästelse. Andra religioner firar den till minne av andra händelser.
Påsken var förr även i Sverige en av kyrkoårets viktigaste händelserna, men har kommit alltmer i skymundan av julen. Ute i Europa är påsken fortfarande i många länder viktigare än julen. Förr skrev vi t.ex. påskkort, men den seden är nästan borta nu.

Påsken firas söndagen närmast efter den fullmåne som följer omedelbart efter vårdagjämningen. Eftersom vår påsk därmed är beroende av månens skiftningar och inte följer den vanliga sol-orienterade almanackans system, så uppkommer oregelbundenheter när tiden för påsken faller in. Påsken kan variera i tiden från 22 mars till 25 april.

Fastan
Påsken inleds med fastan, som började sju veckor före påsk för att vara i fyrtio dagar, undantaget söndagar. Fastan började därför på onsdagen sjunde veckan före påsk, denna onsdag fick namnet "Askonsdag". Meningen med fastan var att leva återhållsamt, en förberedelsetid för det stora helgfirandet, då det givetvis förekom rikligt med mat och dryck.

Fastan föregås av fastlagen, då man passade på att frossa i delikatesser, framför allt det som är känt som fettisdagsbulle, semla och hetvägg osv. Från början var fastlagen enbart kvällen före fastan, fet-tisdagen, men kom att utsträcka sig även till söndagen och måndagen före fastan (askonsdagen). Fettisdagsbullarna, fastlagsbullarna, åts alltså bara en enda dag, men kom sedan att ätas hela våren på tisdagar. Idag börjar man sälja fettisdagsbullar redan vid jul, och när vi väl kommer till fastan, finns de inte längre i handeln. Man åt fettisdagsbullarna med varm mjölk i början (hetvägg), också något som är nästan helt bortlagt idag. Vissa delar av Sverige hade andra traditioner dessa tre dagar, när det gäller vad man åt.
Läs mer...

Ordet påsk kommer från hebreiskan.
När judarna efter fångenskapen hos Farao äntligen blev fria skedde det genom att Jahve, judarnas gud, hemsökte egyptierna med flera olyckor. En åtgärd var att döda alla förstfödda gossebarn i Egypten.
Men för att detta inte skulle drabba de judiska gossebarnen samtidigt, uppmanade Jahve dem att offra lamm och bestryka sina dörrar med blodet. Då kunde mordängeln se var de bodde och gå förbi, skona = pasach dem. Därav kommer den judiska påskfesten, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.

Påskveckan
Påskveckan, eller stilla veckan, som den också kom att kallas, inleds med Palmsöndagen. Den firas till minne av Jesu intåg i Jerusalem.
Måndagen i påskveckan kallades förr blåmåndag, precis som i fastlagen.
Tisdagen på samma sätt för Fettisdagen.
Onsdagen i stilla veckan benämnes dymmelonsdag, och då ansågs påskfriden börja och inget arbete fick utföras. Man skulle vara stilla, inte förorsaka buller eller kraftiga ljud, varför man t.ex. lindade tyg runt kläpparna på kyrkklockorna. Dessa kom då att ljuda dovt, de blev "dumba" = stumma, därav ordet dymmel.

Skärtorsdagen var förr helgdag och firades till minne av nattvardens instiftande. Namnet kommer av verbet skära = rena, och man skulle rena sig både andligt och lekamligt inför den stundande högtiden. Skärtorsdagen innefattar också mycket skrock, bl.a. var det då som häxorna flög på smorda kvastar till Blåkulla för att träffa den hin onde själv och hans anhang. Häxor brändes på bål i Sverige, den sista domen avkunnades 1704. Häxprocesserna är en skamfläck i svensk historia, närmare tvåhundra kvinnor brändes eller halshöggs.
Förr tändes påskeldar för att skydda sig och man vidtog även en del andra åtgärder för att skydda sig och gården för de onda makterna. Man förstärkte ibland effekten med eldarna genom att skjuta upp gevärsskott i luften. Förmodligen kommer det nutida bruket med påsksmällare därifrån.

Långfredagen var den dag då Jesus först korsfästes, sedan dog och placerades i graven. För Jesus var det en mycket lång och lidelsefull dag, därav namnet. Allt det som hände Jesus denna dag har satt sina spår i kyrkan genom att man inte har några blommor på altaret, ingen orgelmusik, svart färg på altarduken osv. Dagen inbjöd till stillhet och givetvis fick man inte arbeta denna dag. Förr var alla offentliga nöjestillställningar förbjudna denna dag.

På påskaftonen firar man påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar genom Jesus uppståndelse från de döda. Idag är påskaftonen den dag då vi äter och firar som mest. Vi äter mycket ägg till påsk, bl.a. beroende på att man förr inte fick äta ägg i fastan, samt att hönorna började lägga ägg på våren, vilket gav ett överflöd av ägg vid påsktiden. Här gällde det givetvis att ta för sig av detta överflöd.

Påskdagen är tillsamman med långfredagen påskens två viktigaste dagar. Långfredagen innebar sorg och bot, medan påskdagen firas med glädje, jubel och ljus. Jesus är återuppstånden.

På Annandag påsk var det förr ungdomarnas dag för att ställa till med fest och roa sig. Tidigare har vi även firat både tredje och fjärde dag påsk som helgdagar.

Påskmaten
Till höjdpunkterna på påskaftonen hör förutom äggen även kött, som inte fick ätas under fastan. Idag har dock fisken kommit att spela en allt större roll i form av sill, böckling och Janssons frestelse, samt lax i olika former. Även lammkött har blivit vanligare på påskbordet.
I den judiska traditionen har påskalammet stor symbolisk innebörd genom ursprunget i uttåget ur Egypten. Genom att bestryka sina dörrar med blodet från ett nyslaktat lamm, undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land.

Att måla äggen i glada färger är en gammal kristen sed, både i Sverige och ute i Europa. Förr var det vanligt att man gav bort dekorerade ägg till sina vänner och bekanta. Ibland gav man bort marsipanägg, ofta överdragna med choklad. Det lever delvis kvar i att åtminstone barnen idag får leta ägg, små eller stora rikt dekorerade pappägg, som kan innehålla både godis och små presenter.

Ägglekar förekommer också, och då är det givetvis praktiskt att äggen är dekorerade för identifieringen. Men äggen måste vara hårdkokta, annars rinner innehållet ut.
Äggpickning går till så att två personer håller var sitt ägg i handen och stöter topparna mot varandra. Den vars ägg förblir helt vinner och han får motståndarens ägg.
Läs mer ...
Äggrullning går till så att man rullar sina ägg utför en planka/bräda och försöker träffa andras ägg, eller tävlar om vem som kan rulla längst.
Läs mer ...

Påskharen
Påskharen är en tämligen ny företeelse i Sverige. Den kom inte till oss föränn i slutet på 1800-talet men är nu ett vanligt motiv på påskkort och ägg vid sidan av alla tuppar, hönor och kycklingar.
Påskharen härstammar, som många andra traditioner, från Tyskland. Där gömmer man målade ägg ute i markerna och sedan får barnen leta upp dem. Det heter då att påskharen har lagt dem där. På kontinenten har den här traditionen funnits åtminstone sedan 1600-talet. Numera kommer påskharen inte bara med ägg utan också godsaker och leksaker till barnen.