Halloweens rötter

Halloween har sina rötter i den uråldriga förkristna keltiska nyårsfesten Samhain (uttalas sow [som i "sugga" på Engelska] och en med neutralt vokalljud - inte "Sam Hain", därför att "mh" i mitten av ett fornirländskt ord betecknar ett Engelskt "w" ljud).
Kelterna, som i huvudsak levde på Irland och Skottland, delade in året i två årstider, sommar och vinter. Beltane firades den 1 maj och Samhain firades från 31:a Oktober till 2:a November.
Samhain, som betyder "sommarens slut", firades som en markering på att sommaren var slut och det nya året började. Man tror att Samhain var den viktigaste för den markerade början på ett nytt år, en keltisk dag började nämligen på natten. De hade förstått att i mörkret dolde sig hopp om en ny början, ett frö som börjar gro i jorden till exempel. Medan Beltane firades med glada festligheter i gryningen så trodde man att den mest magiska tiden under Samhain var på kvällen den 31 oktober.

Ursprungligen var Samhain en religös fest med cermonier ledda av druiderna, de keltiska prästerna. Eftersom det keltiska året slutade den 31 oktober och Samhain ansågs vara en natt då de döda kunde återvände till jorden och också gjorde det så var det ett lämpligt tillfälle att spå om vad som skulle hända nästa år.
Man samlades därför runt stora eldar för att med druidernas hjälp vägleda släktingar, spå i framtiden och skrämma bort häxor, som ansågs vara särskilt aktiva denna natt. Det var inte bara häxor utan också andra naturväsen, som till exempel älvor, som ansågs vara i farten. För att blidka de olika sorters väsen som var ute denna natt satte man ut mat och dryck till dem.

Man ägnade sig också åt skämt och upptåg denna natt, som en markering på att sommaren var över. Utklädda och maskerade gick man från hus till hus och tiggde ihop till ett kalas. Fick man ingenting så straffade man värdfolket genom att ställa till med upptåg.

Romarna
När romarna invaderade Storbritanien runt 100 före Kristus hade de med sig många seder och festligheter. En av dem var Pomona, vilket också var namnet på deras frukt- och trädgårdsgudinna. Pomona firades runt den 1:e november och firandet av Samhain och Pomona smälte samman efter ett par hundra år av romerkst styre.

All Hallows Even
Den katolska kyrkan införde, år 731, på dom brittiska öarna All Saints Day (sv: alla helgons dag) eller All Hallows day (sv: alla heligas dag (igentligen allhelgonadagen)) den 1 november som en fest för alla de helgon som inte hade egna dagar i almanackan. Dagen var också tänkt att ersätta Samhain. All Hallows Even (sv: alla heligas afton) som var dagen innan All Hallows Day blev så småningom Halloween i folkmun.
Men då den nya helgdagen inte lyckades utrota det folkliga firandet så gjorde kyrkan ett nytt försök år 998 genom att även införa alla själars dag (eng: All Souls Day). På denna dag skulle man be för dom dödas själar.

Pumpan
Varifrån kommer pumpan? Sägnen berättar om den irländska smeden Jack o´lantern (Jack med lyktan). Jack var för ond för att komma in i himmlen och han hadde spelat djävulen ett spratt, så han kom inte in där i heller.

Det finns olika historier om vad Jack gjort djävulen men alla har dom två saker gemensamt. Det hela utspelar sig på Halloween och det slutar med att Jack´s själ irrar omkring med glödande kol i en urgröpt rova som lyckta.

En historia går ut på att Jack en Halloween när djävulen kom för att hämta honom lyckades lura upp djävulen i ett äppelträd för att plocka ner ett saftigt äpple. Samtidigt passade han på att rista in ett kors i stammen på trädet så att djävulen inte kunde komma ner. Inte förrän han lovat Jack att inte skulle hamna i helvetet så fick han komma ner.
När Jack sen dog fick han inte komma in i himlen, eftersom han varit en så ond och snål människa. Desperat sökande efter en viloplats försökte han då komma in helvetet, men djävulen höll sitt ord och släppte inte in honom. Men eftersom natten var kall och mörk så gav han Jack ett stycke av helvetets kol så att han kunde lysa sig fram längs vägen. Jack satte kolen inuti en kålrot och har sen dess vandrat omkring med sin lyckta.

Skottska och irländska barn använde rovor och stora potatisar för att göra sina Jack o´lanterns. Men när seden kom till USA så började dom använda dom mer lättillgängliga pumporna. Då var det Jack´s sorgliga anlete man försökte efterlikna när man skar ut pumpans "ansikte". Men med tiden har detta övergått till den grinande pumpagubbe som vi har idag.

Halloween i USA
När irländarna utvandrade till USA, på 1840-talet, tog dom med sig dessa traditioner. I USA har firandet utvecklats till en populär barntradition "trick or treat" (sv: "bus eller godis"). Barnen klär ut sig till spöken, häxor, prinsessor och liknande. Utklädda går barnen sen runt och tigger godis i grannskapet, får de inget så hotar de med straff av olika slag som till exempel tomatkastning mot dörrar och fönster.

Att dekorera sitt hus och trädgård med utskurna, ljusförsedda pumpor, kålrotens ersättare i USA, hör också till festen. Halloween firas nu förtiden med utklädning även bland vuxna och i till exempel New York ordnas en Halloweenparad, där "vanliga" New Yorkbor deltar tillsammans med artister, konstnärer och designers.

I USA väcker Halloween både positiva och negativa reaktioner. Främst bland dom negativa reaktionerna märks att festen har hedniskt ursprung, att den tar upp ett dödstema samt att den är uttalat kommersiell. Halloween är dock för många en oförarglig höstfest som alla generationer kan fira tillsammans, med festligheter och upptåg. Den är precis som karnevalen, ett tillfälle att lösa upp gränserna mellan levande och döda, mellan nuet och det förflutna, mellan det tillåtna och det otillåtna.

Trick or treat
Seden att knacka dörr kommer ursprungligen från England och kallades för souling. Barnen gick runt till husen i närheten sjungades "A soulcake, a soulcake, a penny or a soulcake". Som betalning för att de bad för de avlidnas själar, fick de sen en slant eller en "soulcake" (sv: själkaka).

Seden att knacka dörr i Irland handlade från början om practical jokes som de vuxna spelade varandra. Det var menigen att imitera de bus som småfolket utförde, i synnerhet ett retsamt släkte älvor eller vättar som kallades pixies. Denna tradition övertogs så småningom av barnen.

I USA har seden Trick or treat utvecklats vidare, kakorna har ersatts av godis och hela parader med barn är inte ovanligt.
1950 startade UNICEF, i Philadelphia, en insamling i samband med trick or treat. Då var det 15 barn som sammanlagt fick ihop 17 dollar, jämför det med hur det gick 2004 då barn i hela landet samlade in nästan 5 miljoner dollar.

Halloween i Sverige
I Svergie är Halloween en sed som blossat upp, framför allt under den senare delen av 1990-talet. Mycket med hjälp av kommersiella intressen, men även via amerikanska TV-serier, biofilmer, böcker, seriemagasin och internet. Givetvis har svenskars personliga kontakter med amerkianer, engelsmän och irländare också spelat en viktig roll.

Det är främst barn och ungdomar som tagit till sig Halloweenfirandet med maskeradupptåg på daghem, fritidshem och privata fester. Bus eller godis? (="trick or treat") förekommer, om än i liten omfattning. I Sverige är det främst benrangel, häxor, spöken och andra varianter på temat döden som man klär ut sig till. Till skillnad från i USA där det lika väl kan vara prinsessor, féer, kungar, drottningar och alla möjliga andra sagofigurer eller politiker och artister som blandas med vampyrer, benrangel, spöken och häxor.

Alla helgons dag och allhelgonadagen
Viss förviring råder angående dessa dagar och Halloween. Halloween, eller egentligen All Hallows Even som betyder alla helgons afton är namnet på allhelgonaafton i engelskspråkiga länder. Och som namnet antyder är allhelgonaafton dagen före allhelgonadagen. Allhelgonadagen, den 1 november, var en helgdag i Svergie fram tills 1772, då helgdagsstatusen togs bort som en anpassning till den lutherska läran.
Det var först vid 1900-talets mitt som seden med ljus på gravarna växte fram, med insperation från de katolska medelhavsländerna. I helgdagsreformen 1953 återinfördes till slut dagen och fick då namnet "alla helgons dag". Men inte på samma datum som den tidigare allhelgonadagen, som ju firades den 1 november, utan den firas på den lördag som infaller den 31 oktber - 6 november. Den gamla allhelgonadagen ligger fortfarande kvar den 1 november (ingen som har namsdag då) utan helgdagsstatus.
Halloween skall alltså igentligen firas på kvällen innan den gamla allhelgonadagen, d.v.s. den 31 oktober.